När beståndet korsar fastighetsgränsenWhen the site crosses the property boundary
Invasiva arter tar ingen hänsyn till fastighets- eller kommungränser, men ansvaret gör det. Därför hör fastighetsdata, ansvar och markägarkontakt till de svåraste frågorna i det praktiska arbetet.Invasive species pay no attention to property or municipal boundaries, but responsibility does. That is why property data, responsibility and landowner contact are among the hardest issues in practical work.
Ett bestånd som börjar i en kommunal park eller vägkant kan växa vidare in på en privat tomt. Ett vattendrag kan föra växtdelar över kommungränsen. För arten spelar gränserna ingen roll, men för ansvaret är de avgörande.
A site that starts in a municipal park or roadside can spread onto a private plot. A watercourse can carry plant fragments across a municipal boundary. The boundaries mean nothing to the species, but they are decisive for responsibility.
Förordningen (2026:311) gör skillnad på olika slags markägare när det gäller arter på den nationella förteckningen. Statliga myndigheter, kommuner och regioner som äger mark får inte avsiktligt låta sådana arter växa och reproducera sig. Andra fastighetsägare ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att förekomster sprids från fastigheten. Samma bestånd kan alltså omfattas av olika krav beroende på var gränsen går.
Ordinance (2026:311) distinguishes between types of landowner for species on the national list. Government agencies, municipalities and regions that own land must not intentionally allow such species to grow and reproduce. Other property owners must take the necessary steps to prevent occurrences from spreading off their property. The same site can therefore be subject to different requirements depending on where the boundary runs.
Fastighetsdata är nyckelnProperty data is the key
För att veta vem som ansvarar behöver kommunen koppla varje bestånd till en fastighet. Lantmäteriets fastighetsregister innehåller fastighetsindelning, fastighetsbeteckning och uppgifter om lagfarna ägare, och uppdateras löpande. Det är viktigt när fastigheter styckas av eller byter ägare.
To know who is responsible, the municipality needs to link each site to a property. Lantmäteriet's Real Property Register contains property boundaries, property designations and registered owners, and is updated continuously. That matters when properties are subdivided or change hands.
Tillgången till personuppgifter i fastighetsregistret är reglerad. En kommun kan få tillgång för verksamhet som den ansvarar för, efter Lantmäteriets ändamålsprövning. Enligt Lantmäteriet gäller det ändamålet i allmänhet verksamheten inom den egna kommunen. Bestånd som sträcker sig över kommungränsen blir därför särskilt svåra att hantera.
Access to personal data in the Real Property Register is regulated. A municipality can obtain access for activities it is responsible for, after Lantmäteriet has assessed the purpose. According to Lantmäteriet, that purpose generally covers activities within the municipality's own area. Sites that extend across a municipal boundary are therefore particularly difficult to handle.
Kontakten med markägarenContact with the landowner
När ett bestånd ligger på privat mark behöver markägaren saklig information: vad som har hittats, var, vilken art det gäller och vad som förväntas. Naturvårdsverket påminner om att bekämpning alltid kräver markägarens tillåtelse, och rekommenderar att bekämpningen samordnas med angränsande markägare som också har arten.
When a site is on private land, the landowner needs factual information: what has been found, where, which species it is and what is expected. The Swedish EPA reminds us that control work always requires the landowner's permission, and recommends coordinating with neighbouring landowners who also have the species.
I praktiken sker kontakten ofta via brev eller telefon, utan att det framgår var i processen ärendet befinner sig. Det gör det svårt att följa upp och svårt för en kollega att ta över.
In practice, contact often happens by letter or phone, without a clear record of where the case stands. That makes it hard to follow up and hard for a colleague to take over.
Tre frågor för varje beståndThree questions for every site
Vems mark?Whose land?
Kommunal, privat eller både och. Svaret styr vilka krav som gäller och vem som ska agera.Municipal, private or both. The answer determines which requirements apply and who should act.
Vem har fått veta?Who has been informed?
Markägare, grannar och i förekommande fall grannkommunen. Kontakten behöver vara dokumenterad.Landowners, neighbours and, where relevant, the neighbouring municipality. Contact needs to be documented.
Vem gör vad, och när?Who does what, and when?
En gemensam plan för beståndet som helhet, i stället för separata insatser på var sida om gränsen.One shared plan for the site as a whole, instead of separate efforts on each side of the boundary.
Över kommungränsenAcross the municipal boundary
Länsstyrelsen har ett regionalt perspektiv och kan se samma art i flera kommuner. Kommunerna har den lokala kunskapen och ofta egna GIS-lager. När underlagen inte går att jämföra blir det svårt att planera insatser för ett bestånd som delas mellan två kommuner.
The county administrative board has a regional perspective and can see the same species in several municipalities. Municipalities hold the local knowledge and often their own GIS layers. When the data cannot be compared, it becomes difficult to plan work on a site shared between two municipalities.
En gemensam utgångspunkt kan vara så enkel som att båda kommunerna beskriver beståndet på samma sätt: samma art, samma avgränsning och samma status för genomförda åtgärder. Då går det att planera insatserna i rätt ordning, så att beståndet inte bekämpas på ena sidan medan det fortsätter att sprida sig från den andra.
A shared starting point can be as simple as both municipalities describing the site in the same way: the same species, the same boundaries and the same status for completed measures. Work can then be planned in the right order, so that the site is not controlled on one side while it keeps spreading from the other.
När kommunen själv äger marken på ena sidan gränsen blir rollerna dubbla. Kommunen är då både fastighetsägare med egna skyldigheter och ofta den som tar första kontakten med grannen. Det gör det viktigt att dokumentationen visar när kommunen agerar som markägare och när den agerar på uppdrag av länsstyrelsen.
When the municipality itself owns the land on one side of the boundary, its roles are twofold. It is both a property owner with its own obligations and often the party that makes first contact with the neighbour. That makes it important for documentation to show when the municipality acts as landowner and when it acts on behalf of the county administrative board.
Så hanterar Civisto gränsernaHow Civisto handles boundaries
I Civisto Invasiva arter kan kommunal och privat mark skiljas åt i handläggningen, och bestånd kopplas till plats och bedömt ansvar. Markägaren kan få saklig information om fyndet, platsen, det bedömda ansvaret och vad som behöver hända härnäst, och kontakten kan följas i samma flöde som åtgärderna.
In Civisto Invasive Species, municipal and private land can be distinguished in casework, and sites linked to place and assessed responsibility. Landowners can receive factual information about the finding, the location, the assessed responsibility and what needs to happen next, and contact can be tracked in the same flow as the measures.
Civisto ersätter inte Lantmäteriets fastighetsregister, kommunens GIS eller ärendesystem. Den som behandlar personuppgifter från fastighetsregistret behöver ha ett godkänt ändamål, och kommunen behåller bedömningar och beslut.
Civisto does not replace Lantmäteriet's Real Property Register, municipal GIS or case-management systems. Anyone processing personal data from the register needs an approved purpose, and the municipality retains responsibility for assessments and decisions.
FördjupningFurther reading
- Lantmäteriet: innehåll i fastighetsregistretLantmäteriet: contents of the Real Property Register
- Lantmäteriet: om tillhandahållande av fastighetsinformationLantmäteriet: on the provision of property information
- Naturvårdsverket: bekämpning av invasiva främmande växter på landSwedish EPA: controlling invasive alien plants on land
- SFS 2026:311: förordning om invasiva främmande arterSFS 2026:311: Swedish regulation on invasive alien species
Vill ni diskutera hur bestånd på kommunal och privat mark kan hanteras i samma plan?Would you like to discuss how sites on municipal and private land could be handled in one plan?
